Vem faaaaan klarar sig på 5000 när hyran är betald ? Möjligen en skuldfri ensamstående . Har man lånekostnader på 2400 i månaden ( banklån och studielån) finns således inte mycket kvar. Förvisso så har jag sådan tur att jag får studiemedel, underhållsbidrag och vårdbidrag för min son på 4000 till samt bostadsbidrag på 1400. Men de 3 förstnämnda har jag bara i 3 år till. Vad händer sedan? Jo följande, jag står med en inkomst på 15600 varje månad och har bostads och lånekostnader på minst 12000. Då kan ju den som inte är insatt i min situation tycka att " sök ett billigare boende då för h- vete." . Det är lättare sagt än gjort . Jag har nämligen efter min senaste skillsmässa skulder till kronofogden på 130000. Således så får jag inget annat boende så länge denna skuld finns kvar. Den ända möjligheten för mig att komma ur den väntande situationen är att jag på något sätt får hjälp att lösa skulderna till kronofogden OMGÅENDE. Jag vet att jag kanske begär för mycket , men detta är den enda möjligheten som jag har att rädda situationen . Jag ser ingen annan lösning på problemet. Förvisso så försöker jag att hitta ett annat jobb, men det är inte lätt att som oerfaren ta sig in i en ny bransch. Den spontana reaktionen från en del som hör detta är " sök hjälp". Men var ska jag söka hjälp ? Skuldsanering är inget alternativ, då man vid en sådan utgår ifrån existensminimum och min kostnader överskrider detta med råge. Det hjälper inte heller att jag blir tvångsinlagd på det stället där jag befann mig för en vecka sedan. För inte heller där så får jag den hjälp som jag verkligen behöver. Så frågan återstår , ska jag klara mig om 3 år. Många säger att det löser sig, men jag kan inte bara sitta stilla och tro att det löser sig. Jag måste ganska omgående ha fram en lösning på detta dilemma. M V H Mats Stolpskottet som inte är värd ett drägligt liv

Ja den frågan har jag ställt mig många gånger senaste året. Känslan av att inte vara kapabel till något. Spelar ingen roll vad jag gör så går det fel. Jag vet att det finns personer i mitt nätverk som skulle kunna ge mig hjälp för att lösa vissa saker, men viljan att ge den formen av hjälp finns inte. Det är bekvämare att se mig krypa runt i skiten och att ständigt kritisera allt jag gör. Så frågan återstår , Varför ska jag fortsätta.

Läste i Sydsvenskan att 3:e plats vad gäller snittpriset på pizzor. Ställer mig genast frågan , vad är det som gör att det billigare att producera pizzor och Taxiresor ( bara för att nämns något) billigare i Malmö än i övriga landet. Priset för att producera de flesta varor och tjänster borde rimligtvis vara den samma oavsett var i vårt land det görs. Sedan finns det specialkompetens om krävs för att producera vissa varor och tjänster, dessa kan i vissa fall vara lokala, men di fallen jag nämnde ovan handlar knappast om någon specialkompetens .

Inte att förglömma så är det ju faktiskt så att man får vad man betalar för.

Ja, jag måste tyvärr erkänna att jag varit alldeles för blåögd och godtrogen. Av naturen är jag en person som litar på andra människors ord. Tyvärr är det så att detta har utnyttjats och när det inte går längre, ja då passar inte gallocherna längre. I detta läge blir jag istället anklagad för att försöka luras men frågan man måste ställa är vem det egentligen är som försöker luras. Jag vill inte nämna några namn och hänga ut någon offentligt. Men när man blir uthängd på liknande sätt måste man ges möjlighet att försvara sig.

Jag har lärt mig av mina misstag och vi gått in i 2015 och livet går vidare.

Från och med i dag gäller en ny lag som innebär att de taxichaufförer som kör en taxi med ett jämförpris på över 500:- , är skyldig att alltid lämna prisuppgift innan resan påbörjas. Denna ska vara skriftlig. De som har så högt jämförpris är oftast friåkare som inte tillhör någon beställningscentral.

Vad som nu återstår att göra är att stoppa dumpningen av priserna på taxi. Detta skulle innebära att de seriösa bolagen skulle kunnat ta ut de priser som behövs för att tex betala chaufförer lön enligt kollektivavtal.

I dag är det så att många taxibolag dumpar sin priser på bekostnad av ersättningar till åkare och chaufförer.

Ofta får jag frågan av kollegor , " vad gör transport åt detta ?". Eftersom anslutningsgraden till transport endast är 25% av de potentiella medlemmarna så har transport inte så stor kraft som krävs för att påverka denna situation. Hade däremot anslutningsgraden varit högre hade transport haft mycket mer att säga till om. Men tyvärr är det så att de flesta chaufförer ska låta andra göra jobbet och själva bara glida med på ett bananskal. Mitt svar till de som ställer frågan till mig brukar därför vara " vad gör du själv för att förbättra situationen?".

Nu är det slut gnällt för denna gången och jag önskar er alla ett gott 2015.

För en tid sedan blev en chaufför på ett större taxibolag i Öresundsregionen avskedad med omedelbar verkan. Detta efter att han felaktigt debiterat taxibolagets kunder på ett stort belopp. Den aktuella chauffören hade inga problem att få arbete på ett konkurrerande bolag , då han uppgivit att han varit taxiåkare istället för anställd taxichaufför. Således så brydde sig den nya arbetsgivaren inte sig om att kolla referenser . För chaufförens egen skull hoppas jag att han lärt sig en läxa och inte gör om samma misstag.

Ja , den benämningen kommer jag att få efter denna sommar.

Den 21 maj vaknar jag av ömhet i ljumsken. Vis av erfarenhet relaterar jag detta till att feber är på gång. Men men, plikttrogen som jag är åker jag iväg till min praktikplats i Helsingborg. Redan när jag är i Lund så känner jag hur ömhet kommit i hela benet i stället . Väl på praktikplatsen så tar jag 2 alvedon och ringer till sjukvårdsupplysningen. Jag får rådet att åka till lasarettet i Helsingborg . Där tas ett antal prover och de kan konstatera att mina trombocyter är väldigt låga . Värdet var 5 och de ska normalt ligga på 150-200. De kunde också konstatera en infektion i kroppen. Så de beslutar att jag ska bli inlagd. När jag ligger där och väntar på en plats på en avdelning så märker jag en kraftigt ökande rodnad på min höger vad. Jag påtalar detta för personalen och ett nytt beslut fattas om en akutoperation för att säkerställa att det inte är något allvarligt. Efter 2,5-3 timmar på operationsbordet kan man konstatera att det inte var allvarligare infektion och att infektionen "bara" satt i se yttersta delarna. Dagen efter blir jag flyttad till infektionen i Malmö , där jag får stanna i en vecka. Efter detta följde en sjukskrivning i 3 veckor. Trots detta lyckades jag klara min examen till fastighetsförvaltare i juni.

Ännu i dag är jag 2,5 månad efter har jag benet lindat upp till knäet , så mitt höger ben har inte fått lika mycket färg som övriga kroppen.

Vad hände då med mina blodvärden? Ja det är ett kapitel för sig . Trombocyterna vill inte stabilisera sig utan envisas med att ligga kvar på en låg nivå. Förnärvarande tar jag 70mg cortison dagligen. Man provade med att ge mig behandling genom dropp men detta var verkningslöst. Så nu är det spruta i magen en gång i veckan som gäller.

Detta tillsammans med allt annat som hänt senaste 8 månaderna känns väldigt jobbigt. Men vem fan har sagt att livet ska bara lätt. Men nu kan det bara bli bättre.

Ja, den frågan har jag fått många gånger under senaste tiden. Har försökt att inte hänga ut någon. Men ibland när irritationen över det som hänt senaste månaderna blir för stor , då blir det lätt att det slinker in ett och annat ord som inte är så genomtänkt.

Vill ni veta mer ingående om vad detta handlar om, så skicka ett pm på Facebook . Givetvis så måste jag tänka på vad jag svarar och framför allt vem det är jag skriver till.